Förskräckligt väder

Det är ett sådant förskräckligt väder i min tråkiga vardag att jag inte vet var jag ska rikta mitt paraply. Upp, snett framåt eller rakt framåt likt en sköld. Jag bestämmer mig att ha den i ett mellan läge, snett framåt, och börjar forcera mig fram genom allt det dåliga och tråkiga. Motvinden är värre än den brukar vara en tidig vårdag på cykeln, med dålig kondition, på en ensam och kal landsväg någonstans. Det känns näst intill som jag rör mig bakåt där jag kämpar för min existens och framtid. Jag är lungvåt och orkar inte ha någon som helst tankeverksamhet i liv. Jag vill bara framåt, kroppen sköter den kampen och jag kan fokusera på att inte bli än mer dyngsur.

Samma sekund, nanosekund, som en tanke trots allt föds slår den ner. Blixten. Tanken som har en slutsats med andemeningen att det inte kan bli mycket värre väder och vardag. Blixten slår ner rakt i mitt paraply och letar sig lika snabbt som tankens födsel in i mig. Blixtens energi går rakt in i själ och hjärta. Värme, mening och innehåll. Jag tittar mig omkring försiktigt och konstaterar att jag fortfarande känner igen mig. Jag är på samma plats, men med en bubbla omkring mig. Paraplyet har brunnit upp och det enda jag håller i är en käpp. Jag börjar strosa och snurra på käppen. Det uppbrända är en Axel-ryckning. Det gör inget, det behövs inte längre, för regndropparna stutar bort. Jag är varm och torr, glad och full av mening.

Advertisements

Tags: , , , , , , , ,

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: